Etikettarkiv: Parkinsons lagar

Om Parkinsons lagar

Läste i söndagens SvD om Parkinsons lagar. Det var P.J. Anders Linder som skrev söndagskrönikan och en av lagarna lyder så här: ”Arbete utvidgar sig så att det fyller den tid som är tillgänglig för att utföra det”. Om man ger en arbetsuppgift en vecka på sig för att göras då tar det en vecka. Ger man uppgiften en månad på sig, då tar det en månad. Det händer aldrig att uppgiften blir klar i förtid alltså. Nä. Jag tänkte då att det där känner jag väl igen. Sätter jag en dag när något ska vara färdigt så blir det färdigt just till den dan, det är lite av ett trolleri! Det handlar förstås om att man själv ställer in sig på att DÅ ska det vara klart, punkt och slut. Likadant är det med utrymmen, eller hur? Har man ett kansli med lite plats över så genast fylls vrårna med allt möjligt ”skräp” och man undrar hur det kom dit. För att inte tala om ens hem…. det fylls obönhörligt. Tiden fylls, utrymmen fylls. Ja, det uppstår liksom av sig självt en slags strävan efter jämvikt precis som i naturen.

Parkinson var marinhistoriker och hade umgåtts med den brittiska statsförvaltningen under långa tider. Han lade märke till att kolonialdepartementet fick alltfler tjänstemän i takt med att det blev allt färre kolonier. Parkinson var förstås en tänkande och skarpögd man och han skrev en bok som blev en enorm succé.

Hans andra lag lyder: ”Utgifterna stiger till inkomsternas nivå.” Ja, detta blev sagt med den växande välfärdsstaten i åtanke. Det är väl lite som att rätta munnen efter matsäcken? De pengar som kommer in, de går ut igen i samma takt, ja det sker även i Ekomuseum. 1980 var han på Sverigebesök, talade på en arbetsgivarkongress och då föddes en lag just för oss i Sverige: ”Sikta på välstånd och du får sysselsättning. Sikta på sysselsättning och du får allt annat än välstånd.”.  Jag slutar här för sen följde en analys av maktkampen i vårt land, som jag inte tänker orda om här. Till sist blir det nog ändå en fråga om vem som har bäst insikter i dessa saker. De här lagarna som den skarpögde marinhistorikern formulerade gillade jag verkligen, vilken avundsvärd förmåga att kunna se och sammanfatta svåra tillstånd med några få kloka ord som går fram i all sin enkelhet. Lika enkelt och begripligt som ordspråk!