Hyttan

HyttanRostugn och Masugn
Hästkärrorna drog sina laster av järnmalm i bitar till hyttan. Men hur fick man ut järnet ur malmen? Jo, man måste bygga stora ugnar- rostugnar och masugnar- som var höga som skorstenar.

Först skulle bitarna av järnmalm rostas i rostugnen för att få bort föroreningar. Därefter fraktades järnmalmen till masugnen, där den skulle smältas med hjälp av träkol och lite kalk.

Det gick åt mycket träkol när man gjorde järn. Inuti masugnen blev det så hett att bitarna av järnmalmen smälte och rann ner till botten. Med stora bälgar blåstes luft in genom hål i ugnen och då blev det ännu hetare.

Ovanpå det smälta järnet i botten lade sig de smälta slaggprodukterna från malmen. Slaggen flöt alltså ovanpå järnet. Masmästaren, som skötte masugnen, öppnade upp ett hål nedtill i
ugnen och lät först den smälta slaggen rinna ut åt ena hållet. Sen öppnade han ett hål åt andra hållet och lät det smälta järnet rinna rakt ut i sanden som man lagt vid masugnen. Det var så hett att man kunde bränna ihjäl sig. Järnet var lysande gult, som eld, och det fräste och gnistrade.

Järnet fick rinna rakt ner i fyrkantiga formar som man hade gjort i sanden och där fick det kallna. Nu hade man gjort tackor av järn eller ”tackjärn” som man sa. Man sa även gjutjärn om tackjärnet.

 

Alla bilder och texter är hämtade från boken ”Från berg till spik – Om spikens långa vandring från gruva till smedja”. I den här boken får du veta hur man gjorde spik förr i tiden – innan det fanns elektricitet och grävmaskiner. Men först måste man hitta järnmalmen någonstans i berget…